Det elektriska ljuset har haft en kolossal betydelse för att tron på oknytt har minskat, enligt folklivsforskaren Ebbe Schön som intervjuas på SvD:s Idag-sida. Förvisso. Men med elen som sådan har vi fått andra väsen. Först under monopolregleringen. Kraftbolag och distributörer som kunde sälja el på egen hand. Vid avregleringen uppstod ännu mer besynnerliga väsen på elmarknaden. Fristående kraftproducenter och elsäljare som kunde handla el vid sidan av elnätet, genom att teckna elavtal och skicka räkningar. Det är sånt oknytt som folk tror på idag. Och värst av allt oknytt är alla tomtar till professorer som på akademiskt maner försöker inbilla oss vanliga människor att allt detta är på riktigt och fyller någon vettig funktion. Trots att elmarknaden bara består av ett fysiskt elnät till vilket man kopplar utrustning. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på nätet. Och om alla handlar elen till samma aktuella pris så kan konsumentsidan minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset när det är högt. Hade det inte varit för allt oknytt.
Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen eller När folkhemselen blev kriminell.
tisdag 30 oktober 2007
Om vindkraft
Vindkraften seglar i medvind, skriver DN. Visst, den är naturligtvis bra. Inga rörliga produktionskostnader. Men den borde leva på sina egna ekonomiska meriter. Nackdelen är att det ibland inte blåser. Vindkraften kan alltså knappast ersätta andra kraftverk, bara andra bränslen. Lönsamheten skulle förbättras om en global avgift på CO2 infördes. Samtidigt borde vindkraften också avgiftsbeläggas eftersom den belastar kringliggande områden med störande synintryck och buller. Någon lösning på klimatfrågan är vindkraften emellertid inte, lika lite som någon annan teknik.
Läs mer, exempelvis Teknikvalsen
Läs mer, exempelvis Teknikvalsen
måndag 29 oktober 2007
Flipp för mig, flopp för DN
Politiska bloggar är en flopp säger DN. Flipp säger jag. Det skulle vara fullständigt omöjligt att publicera obekväma sanningar i de etablerade medierna.
Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen, När folkhemselen blev kriminell eller varför inte Den obekväma sanningen.
Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen, När folkhemselen blev kriminell eller varför inte Den obekväma sanningen.
söndag 28 oktober 2007
Klöversmedjan?
Svenska Dagbladets ledarblogg konstaterade i fredags att centerns nya oberoende (hm) tankesmedja ännu inte fått något namn och utlyser därför en namntävling för att hjälpa nye vd:n Martin Ådahl på traven. Ledarbloggens eget förslag är "Förnyelsebara klöver". Det får mig osökt att tänka på hur passande det är att centern valt just klöver som partiblomma. Vad sägs om Klöversmedjan?
lördag 27 oktober 2007
Peanuts: Maffian i Italien
Den organiserade brottsligheten i Italien har en årlig omsättning på motsvarande 817 miljarder kronor, ungefär sju procent av landets bruttonationalprodukt skriver i dag Svenska Dagbladet i en artikel med rubriken "Maffians grepp om Italien hårdnar". Peanuts, i jämförelse med den svenska och europeiska kraftmaffians grepp om energi- och klimatpolitiken!
Elmarknaden består egentligen bara av ett nät till vilket man kopplar utrustning. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. El kan alltså egentligen inte handlas mellan fristående fysiska aktörer och konsumentsidan kan bara minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden om de handlar elen till det aktuella priset. Genom att helt enkelt koppla utrustning till elnätet. Resten är snömos.
Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen.
Elmarknaden består egentligen bara av ett nät till vilket man kopplar utrustning. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. El kan alltså egentligen inte handlas mellan fristående fysiska aktörer och konsumentsidan kan bara minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden om de handlar elen till det aktuella priset. Genom att helt enkelt koppla utrustning till elnätet. Resten är snömos.
Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen.
torsdag 25 oktober 2007
Elbluffen växer
Det finns ingen lösning på klimatfrågan skrev Bo Ekman i söndags på SvD Brännpunkt. Idag replikerar elmarknadens låtsasaktörer genom organisationen Power Circle att just Sverige har lösningen på problemet. Helt riktigt. Sverige måste visa vägen och avveckla elmarknadens låtsasaktörer!
Lösningen på klimatfrågan är som sagt mycket enkel. Kollektiva nyttigheter som koldioxid och elektricitet måste prissättas kollektivt. Om alla "handlar" koldioxiden till ett pris som styrs utifrån den aktuella ppm-halten i atmosfären finns det ett gemensamt incitament att minska de sammanlagda utsläppen. Om alla handlar elen till samma aktuella pris så har konsumentsidan ett gemensamt incitament att minska den sammanlagda förbrukningen, som styr behovet av kraftverk och priset på elmarknaden.
Lösningen är ett helt nytt synsätt på hur kollektiva nyttigheter ska handlas och prissättas. El handlas i själva verket genom att koppla utrustning till elnätet. Och kraftverken ska bara köras i kostnadsordning för att täcka den sammanlagda förbrukningen till ett aktuellt lägsta pris.
Problemet är att elsystemet började byggas av ensamma kraftverksägare i egna nät i slutet av 1800-talet. Monopolregleringen gjorde det möjligt att koppla ihop flera nät och samtidigt behålla en illusion av bilateral handel mellan aktörer. Vid avregleringen skapades sedan en extremt komplicerad men fullständigt kontraproduktiv låtsasmarknad med handel mellan låtsasaktörer. Det är dessa låtsasaktörer, med rötter i en illusion från 1800-talet, som nu säger sig ha lösningen på de globala energi- och klimatfrågorna.
Läs mer, exempelvis Ska vi behålla elmarknadens låtsasaktörer eller en beboelig planet?
Lösningen på klimatfrågan är som sagt mycket enkel. Kollektiva nyttigheter som koldioxid och elektricitet måste prissättas kollektivt. Om alla "handlar" koldioxiden till ett pris som styrs utifrån den aktuella ppm-halten i atmosfären finns det ett gemensamt incitament att minska de sammanlagda utsläppen. Om alla handlar elen till samma aktuella pris så har konsumentsidan ett gemensamt incitament att minska den sammanlagda förbrukningen, som styr behovet av kraftverk och priset på elmarknaden.
Lösningen är ett helt nytt synsätt på hur kollektiva nyttigheter ska handlas och prissättas. El handlas i själva verket genom att koppla utrustning till elnätet. Och kraftverken ska bara köras i kostnadsordning för att täcka den sammanlagda förbrukningen till ett aktuellt lägsta pris.
Problemet är att elsystemet började byggas av ensamma kraftverksägare i egna nät i slutet av 1800-talet. Monopolregleringen gjorde det möjligt att koppla ihop flera nät och samtidigt behålla en illusion av bilateral handel mellan aktörer. Vid avregleringen skapades sedan en extremt komplicerad men fullständigt kontraproduktiv låtsasmarknad med handel mellan låtsasaktörer. Det är dessa låtsasaktörer, med rötter i en illusion från 1800-talet, som nu säger sig ha lösningen på de globala energi- och klimatfrågorna.
Läs mer, exempelvis Ska vi behålla elmarknadens låtsasaktörer eller en beboelig planet?
Lösningen är extremt enkel
På Svd Brännpunkt den 21/10 gör domptören Bo Ekman, Tällberg Foundation sitt bästa för att problematisera klimatfrågan. Det finns inga lösningar på superkomplexa systemproblem skriver han.
Men lösningen är extremt enkel.
Det räcker med att skapa ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el i elnätet. Då har konsumenterna skäl minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Det gäller helt enkelt att prissätta kollektiva varor och nyttigheter på ett lite smartare sätt än idag.
Läs mer, exempelvis: Barrett och klimatfrågans lösning
Uppdatering; annan artikel på samma tema: Förlåt, men vad kostar det här?
Men lösningen är extremt enkel.
Det räcker med att skapa ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.
Och ett pris på el i elnätet. Då har konsumenterna skäl minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.
Det gäller helt enkelt att prissätta kollektiva varor och nyttigheter på ett lite smartare sätt än idag.
Läs mer, exempelvis: Barrett och klimatfrågans lösning
Uppdatering; annan artikel på samma tema: Förlåt, men vad kostar det här?
onsdag 24 oktober 2007
Vattenfall värsta miljöboven?
På sätt och vis har Petter Larsson, kulturskribent på Göteborgsposten rätt i dagens krönika. Sveriges värsta klimatbov är inte biltrafiken eller uppvärmningen, inte de tunga transporterna, inte den energitörstiga industrin eller de lyxkonsumerande hushållen. Utan ett enskilt företag: Vattenfall. Samtidigt har han också fel. Det egentliga problemet är inte Vattenfalls tyska kolkraftverk som sådana. Problemet är att Vattenfall till stor del styrt avregleringen av elmarknaden och därigenom skaffat sig den låtsasroll som företaget idag har på den låtsasmarknad som elmarknaden idag utgör. Sen är det faktiskt låtsasmarknaden som är den största klimatboven.
Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell.
Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell.
tisdag 23 oktober 2007
Det kommer att gå undan
Med obefintliga alternativt helt felaktiga prissättningsmodeller för kollektiva varor som koldioxid och el så kan vi räkna med att det kommer att gå åt pepparn fortare än kvickt. Precis som DN idag berättar om. Å andra sidan är det ju rätt enkelt att åtgärda problemet.
Både CO2 och el är kollektiva nyttigheter. Koldioxiden global och elen regional, avgränsad till ett begränsat fysiskt ledningsnät. Lösningen är ett pris på CO2:n globalt och ett pris på elen varje nät (typ hela Sverige eller Norden). Om priset på CO2 styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären har alla incitament att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Om alla handlar elen till samma aktuella pris (direkt på nätet) kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden. Ja, konsumenterna skulle tom kunna minska utsläppen av koldioxid från elproduktion och sänka det globala priset på CO2.
Läs mer, exempelvis Barrett och klimatfrågans lösning
Både CO2 och el är kollektiva nyttigheter. Koldioxiden global och elen regional, avgränsad till ett begränsat fysiskt ledningsnät. Lösningen är ett pris på CO2:n globalt och ett pris på elen varje nät (typ hela Sverige eller Norden). Om priset på CO2 styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären har alla incitament att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Om alla handlar elen till samma aktuella pris (direkt på nätet) kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden. Ja, konsumenterna skulle tom kunna minska utsläppen av koldioxid från elproduktion och sänka det globala priset på CO2.
Läs mer, exempelvis Barrett och klimatfrågans lösning
måndag 22 oktober 2007
En lurad befolkning
Elpriset stiger kraftigt, rapporterar DN i en artikel med rubriken "Rusch efter kol höjer elpriset". Priset på den nordiska elbörsen Nordpool låg den 22 september på 20,9 öre per kWh. Förra måndagen hade det stigit till 33,2 öre och i dag står det i 39,7 öre. Det är dygnspriser. Egentligen borde man rapportera timpriser. Och egentligen borde timpriserna avspegla de rörliga kostnaderna för de dyraste kraftverken som per timme måste köras för att täcka den sammanlagda förbrukningen i varje prisområde. Det gör de inte på den nuvarande marknaden. Priserna är manipulerade och det är ett av problemen.
Ett annat problem är att konsumenterna inte kan reagera på att priset stiger. För att kunna reagera och sänka ett stigande elpris borde konsumenterna naturligtvis handla elen till det aktuella priset direkt på elnätet. De skulle då ha ett gemensamt incitament av att minska den sammanlagda förbrukningen, som styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden.
Så skippa de onödiga "elavtalen", de onödiga "elleverantörerna", de onödiga "leverantörsbytena" och de onödiga prisjämförelserna. Då kan konsumenterna sänka priset på elmarknaden. Då blir det inte lika enkelt för producenterna att manipulera spotpriset. Och då blir det enklare för konsumenterna. För att handla el räcker det med att koppla förbrukning till elnätet.
Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell. Bluffmakarna som lurade världen. Konkurrensverkets uppdrag: att lura EU:s 500 miljoner invånare. Eller Svensk Energi desinformerar.
Mer realterat: DN, DN
Ett annat problem är att konsumenterna inte kan reagera på att priset stiger. För att kunna reagera och sänka ett stigande elpris borde konsumenterna naturligtvis handla elen till det aktuella priset direkt på elnätet. De skulle då ha ett gemensamt incitament av att minska den sammanlagda förbrukningen, som styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden.
Så skippa de onödiga "elavtalen", de onödiga "elleverantörerna", de onödiga "leverantörsbytena" och de onödiga prisjämförelserna. Då kan konsumenterna sänka priset på elmarknaden. Då blir det inte lika enkelt för producenterna att manipulera spotpriset. Och då blir det enklare för konsumenterna. För att handla el räcker det med att koppla förbrukning till elnätet.
Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell. Bluffmakarna som lurade världen. Konkurrensverkets uppdrag: att lura EU:s 500 miljoner invånare. Eller Svensk Energi desinformerar.
Mer realterat: DN, DN
fredag 19 oktober 2007
Hamiltons stordåd
Den folkpartistiske riksdagsmannen Carl B Hamilton, ledamot i riksdagens EU-nämnd och folkpartiets talesman i energi- och klimatfrågor ställer sig nu verkligen på barrikaderna för att rädda klimatet. EU:s lamp-tull på måste avskaffas! Det rapporterar idag tidningen ERA - Grönköpings veckoblad nöjt.
fredag 12 oktober 2007
Klotets dödgrävare
"Regeringen bör stimulera miljövänlig teknik och elproduktion - för klimatets skull" skriver idag Anders Jonsson, vd för Östkraft och Helena Olssén, regionchef för branschorganisationen Svensk Energi på Correns debattsida.
För att verkligen hantera klimatet måste man införa ett globalt pris på CO2. Då har alla ett kollektivt incitament att minska halten koldioxid i atmosfären. Dessutom måste man reglera om elmarknaderna så att elen handlas som den borde handlas. Direkt på elnätet och till aktuellt pris. Då har elkonsumenterna ett kollektivt incitament att sänka elpriset. Och samtidigt ett incitament att minska på utsläppen av koldioxid.
En viktig del av klimathanteringen innefattar alltså en rejäl omreglering av elmarknaden. Därav detta bräkande från en bransch som för länge sedan borde spelat ut sin roll.
Läs mer, exempelvis Vi är på 450, ska till 400
För att verkligen hantera klimatet måste man införa ett globalt pris på CO2. Då har alla ett kollektivt incitament att minska halten koldioxid i atmosfären. Dessutom måste man reglera om elmarknaderna så att elen handlas som den borde handlas. Direkt på elnätet och till aktuellt pris. Då har elkonsumenterna ett kollektivt incitament att sänka elpriset. Och samtidigt ett incitament att minska på utsläppen av koldioxid.
En viktig del av klimathanteringen innefattar alltså en rejäl omreglering av elmarknaden. Därav detta bräkande från en bransch som för länge sedan borde spelat ut sin roll.
Läs mer, exempelvis Vi är på 450, ska till 400
Det finns bara en el
Snacka om hyckeri. DN berättar idag att Volvo "inte längre ska köpa kärnkraft från Vattenfall. Från den 1 januari köper man istället huvudsakligen vattenkraft". Elbranschen har länge odlat myten att man kan köpa olika sorters el. Det överenstämmer så väl med den nuvarande elmarknadsmodellen som får det att se ut som att el kan köpas med avtal och av särskilda ellevarantörer. Men elen handlas på elnätet. Momentant. Alla som förbrukar köper av alla som samtidigt producerar. Och den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. För att vara miljövänlig så borde man alltså handla elen till aktuellt pris direkt på nätet och undvika att köpa när priset är högt då elen produceras även med kol- och kanske tom. oljekondens.
Men politiskt korrekt är det, hyckleriet. Både Volvos vd Leif Johansson och Vattenfalls dito Lars G Josefsson sitter i regeringens hållbarhetskommission. Hederligt eller hållbart, det är det inte.
Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen eller När folkhemselen blev kriminell
Men politiskt korrekt är det, hyckleriet. Både Volvos vd Leif Johansson och Vattenfalls dito Lars G Josefsson sitter i regeringens hållbarhetskommission. Hederligt eller hållbart, det är det inte.
Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen eller När folkhemselen blev kriminell
torsdag 11 oktober 2007
Felavregleringen
Elmarknaden är förmodligen världens enklaste marknad. El handlas genom att koppla utrustning som förbrukar respektive producerar el till elnätet. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. Svårare än så är det inte. Nätet är en marknad. Konsumenterna handlar när de kopplar utrustning till elnätet. Och förutsättningen för att konsumenterna ska kunna sänka priset är att de alla handlar elen till det aktuella priset och minskar den sammanlagda förbrukningen när det aktuella priset är högt.
Om man å andra sidan utformar marknaden som idag, så att konsumenterna måste teckna "elavtal" med några som kallar sig "elleverantörer", som tex. Fortum, Telge Energi eller Vattenfall, så går priset bara upp. Det blir inte lättare för konsumenterna att förstå denna generalbluff med pseudoanalyser som i dag på SvD och DN.
Läs mer, exempelvis: Bluffmakarna som lurade världen eller När folkhemselen blev kriminell
Om man å andra sidan utformar marknaden som idag, så att konsumenterna måste teckna "elavtal" med några som kallar sig "elleverantörer", som tex. Fortum, Telge Energi eller Vattenfall, så går priset bara upp. Det blir inte lättare för konsumenterna att förstå denna generalbluff med pseudoanalyser som i dag på SvD och DN.
Läs mer, exempelvis: Bluffmakarna som lurade världen eller När folkhemselen blev kriminell
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)