Godel

Att kalla något för "Godel" på en rutten elmarknad kan knappast vara någon välgörenhet.

Relaterat: Artikel på e24, ELBLOGGEN

Regndans för mer elproduktion

När el "handlas" i bilaterala kontrakt blir kapacitet gratis i konsumentledet och investeringar olönsamma i producentledet. Samtidigt som ett ständigt kapacitetöverskott är en förutsättning för att elmarknaden inte ska braka ihop. Det håller inte i längden och lösningen är att även konsumentsidan handlar elen till spotpris, direkt på nätet. Det löser inte bara problemet med marknadens funktion utan gör det också möjligt att hantera klimatfrågan och introducera ett pris på CO2 som dämpar efterfrågan på el.

Relaterat: Vattenfalls vd tar hjälp av "indiansk" filosofi, ELBLOGGEN

Pielbags vs. Google Translate

EU-kommissionär Andrejs Pielbags senaste blogginlägg "Are free energy markets more sustainable?" översatt till svenska med Google translate. Frågan är om det är Pielbags eller Google translate som svarar för dom största tokigheterna.

Är gratis energimarknaderna mer hållbart?
13 maj 2008

När en marknadsöppning sker, experter fokusera sin analys på dess makroekonomiska konsekvenser: ny ram, stordriftsfördelar, investeringsmöjligheter, you name it. Men liksom alla andra åtgärder i den europeiska energipolitiken, öppnande av marknaden bör också ge miljömässiga fördelar, skapa ett mer hållbart energisystem. Jag tror att detta är fallet och jag skulle vilja dela med dig hur, men också höra era kommentarer.

Den första fördelen medborgarna kommer att uppleva, eller redan har, i den nya öppna marknaden scenario är rotade i hjärtat av demokratin. Jag menar frihet. Väl fungerande marknader, där nya energiproducenter har möjlighet att erbjuda energitjänster till medborgarna, att innebära en verklig valfrihet för konsumenterna. Sedan den 1 juli 2007, alla medborgare har laglig rätt att kontraktet deras energitjänster till företaget av sitt val. Många europeiska konsumenter är redan åtnjuter dessa rättigheter och resultatet har varit, rättvisa priser, innovativa produkter och bättre service. Men i andra delar av Europa, när marknaden inte är helt öppen för konkurrens, och denna rättighet är fortfarande lagligt, men inte reell. Med nuvarande bestämmelser om åtskillnad, företag som kontrollerar energiproduktion och nät för överföring gör det svårt för nya aktörer att använda sina ledningar eller deras höga spänningar kablar för att få tillgång till marknader. Detta gör det mycket svårt särskilt för nya små förnybara energikällor företag att få tillgång till nätet på rättvisa villkor.

Kommissionen förväntar sig i framtiden, som ett av resultaten av den inre marknaden paketet att nya företag kommer att hitta sin plats på marknaden, och nya tjänster kommer att skapas för att uppfylla de förväntningar på en mer krävande form av konsumenten.

Actually, valfrihet kommer att dramatiskt förändra medborgarnas roll på energiområdet. De kommer att upphöra att vara passiv receptorer av en tjänst, att bli aktiva aktörer på marknaden. Konsumenterna kommer att kunna göra sin vilja beaktas helt enkelt genom att ändra sina energibolag. Medborgarna kommer att kunna ändra sin leverantör om de drabbas av en dålig kvalitet på de tjänster som, om det enligt investeringen blir offer för avbrott i leveranser eller om de priser som erbjuds av leverantör är oacceptabelt hög. Konsumentens valfrihet kommer också att göra dem aktiva aktörer i kampen mot klimatförändringarna, eftersom de kommer att kunna välja leverantörer som erbjuder låga koldioxidutsläpp och förnybara energikällor, om de så önskar.

Att ge möjlighet att byta leverantör är bara ett av de sätt på vilka det nya paketet för den inre marknaden för energi kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen av växthusgaser. Det finns ytterligare två. Först konkurrens ger energieffektivitet, särskilt för elproducenter som inte längre kommer att ha råd med stora förluster av energi i överförings-eller produktionsmetod. De kommer att försöka få så mycket el som de kan för varje ton kol eller kubikmeter gas. Ju mindre de konsumerar, desto mindre CO2 de kommer att släppa ut. Andra system för handel med utsläppsrätter behöver en väl fungerande marknad för att vara effektiv. I en nära marknaden med företagsinterna kunder, energiproducenter bara passera priset på kol de fortsätter att producera den el-räkningen av deras kunder som inte kan göra någonting annat än betala. I en öppen marknad CO2-priset är en stor sporre i riktning mot effektivitet, låga koldioxidutsläpp källor och Carbon Capture ett lagring (CCS) teknik. Självfallet är i en sådan ram, investera i ren energi forskning och utveckling kommer att bli betydligt mer attraktiv.

Det nya åtgärdspaketet kommer att gynna medborgarna valfrihet på en öppen marknad. Våra erfarenheter med andra öppna energimarknaden är bättre priser, innovativa produkter och service av hög kvalitet kommer att följa. Var finns denna motivering kommer från? Som nämns före, en öppen marknad kommer också att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringar.

Och det är därför jag anser att liberaliseringen av marknaden är också bra för de befintliga energiföretag och för andra som kan komma i framtiden, särskilt inom området förnybar energi. Breaking nationella gränserna och skapa en inre marknad för energi med 480 miljoner människor kommer säkert att erbjuda energibolag nya affärsområden, stordriftsfördelar och nya investeringsmöjligheter. I själva verket är den naturliga scenariot för vårt klimat och förnybar paketet kan utvecklas framgångsrikt.

Läs mer: ELBLOGGEN, EUTube: Falskt om elmarknaden, Falskt om säker energi, Falskt om klimatet

Stöd mot bättre vetande

Eon satsar 100 miljoner kronor på energiutbildning och forskning på Chalmers. Typ sån där kunskap som att el kan handlas vid sidan av nätet och att elmarknaden fungerar bra när producenterna säljer till ett pris men konsumenterna köper till ett annat.

Fascinerande, med tanke på att producenterna egentligen borde vara intresserade av ett förändrat system.

Relaterat: Eon satsar 100 miljoner på Chalmers energiforskning, ELBLOGGEN.

Vårflod, bara i Norge?!

Spotpriset är just nu betydligt lägre i norskt prisområde än i svenskt och det vill medierna gärna hjälpa till att förklara för svennebanan. Huuur, kan det komma sig??? Jo, skälet är trasiga kablar i Oslofjorden och därmed begränsad överföringskapacitet mellan länderna. Okej, då är allting i sin ordning, eller? Eller har vi inte vårflod även i Sverige? Kan det vara rimligt att priset under vårflod vandrar från nånstans nedåt 5 öre/kWh på natten till uppåt 55 på dan?! Och varför krånglar kablarna alltid när priset i Norge är särdeles lågt?




Relaterat: Trasiga kraftkablar stoppar billig el, Svensk Energi desinformerar, ELBLOGGEN.

Märkligt

I ett av världens mest elintensiva länder kämpar konsumenterna för att rädda klimatet genom att installera ännu mer elproduktion.

Se Gör din egen el!, Apropå humor eller (lite allvarligare) En summering - ur ett elperspektiv.

Rea på sanningen

Återigen en artikel som sprider förvirring när det gäller elmarknadens funktion. En vårflod har gjort att spotpriset tillfälligtvis inte kan manipuleras fullt ut. Då är spekulationen i full gång. Vilka är vinnare och förlorare? Är det elkunder med fast eller rörligt pris och hur mycket tjänar man på den ena eller andra alternativet? Kontentan är att det är bra att göra "ett aktivt val" och att allt fler också "väljer". Vadå? Jo mellan låtsasaktörer på en låtsasmarknad som driver upp priset.

Läs mer, exempelvis: Världens enklaste marknad, När folkhemselen blev kriminell

Några andra artiklar som också sprider förvirring: Myt att misslyckad höjt priset till rekordnivå, Vattenfall vinner - du förlorar, Bundet elpris - en miss, Slut med elrea på natten, Så kan elen bli billigare

Trevligt, trevligt!

Stora teknikpriset har i år tilldelats en grupp (säkerligen duktiga) ingenjörer på ABB i Värsterås för ny HVDC-teknik som uppenbarligen skapar fantastiska nya möjligheter enligt tidningen Ny Teknik. Tänk ändå vad 300 kilovolt kan göra skillnad. Bara slänga ner en kabel i Medelhavet och sen är alla problem ur världen, med solkraft från Sahara. Kunde man inte dra en kabel efter ekvatorn också, för dygnet runt-försörjning av hela klotet med flytande solceller i oceanerna?

Relaterat: Vinnarna skissade på elrevolutionen, Att balansera utbud och efterfrågan

Klimathotet är användbart

Kan exempelvis användas för att försöka rädda en efterfrågedrivande elmarknad utan incitament till investeringar från kollaps. Utan att lyckas.

Relaterat: Var tredje bryr sig inte om klimathotet (DN, SvD), Vattenfall satsar på kolkraft trots miljökrav från staten, Strutsreflexioner, Självuppfyllande profetia, Tidningen ERA:"Klimatpolitiken ger jätteinvesteringar"

Att balansera utbud och efterfrågan

Mänskligheten står inför stora utmaningar men ingenjörerna kan rädda världen skriver tidningarna DN och Ny Teknik. Den amerikanska ingenjörsvetenskapsakademin har frågat experter från hela världen och presenterat en lista över de 14 viktigaste uppgifterna för världens ingenjörer. Toppar listan gör solceller och fusionskraft som skulle kunna tillfredsställa vårt ständigt stigande energibehov.

Fram till att dessa fantastiska innovationer fått genomslag kanske vi skulle fundera på hur elmarknaden ska klara av ett utbudsunderskott.

Relaterat: Exempelvis Självuppfyllande profetia och En summering - ur ett elprespektiv. För ett annat exempel på samma typ av artikel, se DN - Visst går världen att rädda

Spelar biroll?

Priserna på olja och mat skjuter i höjden men skyll inte på riksbankschefen Stefan Ingves om vi åter hamnar i en period av högre inflation skriver Peter Wolodarski på DN:s ledarsida. Sverige spelar en statistroll och har ingen skuld i prisökningen. Verkligen?

Vi har vant oss vid att vårt ständigt stigande behov av energi alltid kunnat mötas av ökad produktion. När produktionskapaciteten nu av olika anledningar börjar tryta använder vi klimatet som argument för att ytterligare öka produktionen trots att det knappast löser energiproblemet och definitivt inte klimatproblemet. Spelar biroll?

Relaterat: Svenska statister, Självuppfyllande profetia.

Ojsan, vilka krafttag

Det är inte speciellt lyckat att handla kollektiva nyttigheter i konkurrens mellan individuella aktörer. På konsumentsidan skapar konkurrensen skenande efterfrågan och på producentsidan ett minskat utbud. Nu vill politikerna i EU-parlamentets utskott för industri och energi öka låtsaskonkurrensen på elmarknaden genom att kräva åtskillnad mellan produktion och nät i alla EU-länder. Det kan möjligen leda till att problemen blir ännu värre än dom redan är. Inte bara Gunnar Hökmark utan förmodligen även de stora kraftbolagen (som nu kan fortsätta bygga luftslott) ser beslutet som en stor framgång.

Relaterat: EU-parlamentet vill bryta elmonopol, Bakslag i EU för energijättar och exempelvis "En summering - ur ett elperspektiv eller Självuppfyllande profetia.

Greenwashing

När Pontus Schultz, chefredaktör för tidningen Veckans Affärer varnar för greenwashing, länk.

Taffliga försök

Handeln med el skiljer sig inte från handeln på torget skriver idag Helena Olssén, regionchef Svensk Energi och Tom Istgren, vd för Östkraft i en debattartikel i Corren. Är inte det lite grann som att blanda ihop äpplen och päron? På elmarknaden säljer producenterna momentan kapacitet medan konsumenterna idag köper "energi" i långa avtal. För konsumenterna är det egalt om de förbrukar 100 kW under 1 timme eller 1 kW under 100 timmar. Kapacitet är gratis i konsumentledet vilket leder till stigande efterfrågan men minskande utbud, trots skenande priser. Och när efterfrågan på kapacitet slår i taket kraschar marknaden. På torget skapar priset balans mellan utbud och efterfrågan medan elmarknaden bara är skrutt.

Inte vad det ser ut att vara

Själva poängen med utsläppsrätterna är att vissa ska betala medan andra ska slippa. Då kan man påstå att man försöker att rädda klimatet när handeln i själva verket har helt andra syften.

Relaterat: Kan jag köpa utsläppsrätter? och exempelvis Effektiv klimathantering?

Tokerier i tidningen Ny Teknik

På en marknad där en kollektiv nyttighet handlas "mellan enskilda producenter och konsumenter" är det bara konsumenterna som vill investera i mer elproduktion. För att slippa vara med på marknaden.

Relaterat: Bli din egen elproducent - Ny utreding vill göra det lagligt, Hallå där Johan - Det där är olagligt! och Apropå Humor

Vem kan man lita på?

Tidningen Ny Teknik berättar å ena sidan att europeiska utsläpp av växthusgaser fortsätter att minska enligt preliminära siffror för 2006 som publicerades på måndagen av EU:s miljöbyrå. Å andra sidan berätter en minst lika seriös tidning, New York Times, att länder inom EU planerar att starta 50 nya kolkraftverk inom den närmaste 5-årsperioden. Förmodligen finansierade med vinster från utläppshandeln.

Ny Teknik: EU-länderna är klimatduktiga
New York Times: Europe Turns Back to Coal, Raising Climate Fears

Apropå humor

Tidningen ETC – "tidningen för undersökande journalistik, djuplodande intervjuer och lumpna påhopp" har nu också börjat sälja el under konceptet ETC el och Egen el. Halleluja!

Se föregående poster: Humor och Varför inte skippa elbolagen? och denna artikel i Ny Teknik. En månad senare får idén ytterligare publicitet i Aftonbladet, se här.

Humor

Peter Wolodarski på DN:s ledarredaktion varnar idag för propaganda.

"DE FLESTA journalister har ambitionen att spegla verkligheten så korrekt som möjligt. Men när det gäller bostadsmarknadens framtid tycks kraven på saklighet och opartiskhet vara upplösta."

Hur står det till på energi- och klimatfronten?

Varför inte skippa elbolagen?

DN rapporterar idag om att elbolagens marginaler ökat kraftigt men också om en uppstickare som försöker "pressa priserna" och utmana de stora jättarna.

Varför inte skippa elbolagen helt och hållet istället?

El handlas ju genom att koppla utrustning till elnätet och den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen i nätet. Det skulle inte bara vara enklare. Konsumenterna skulle dessutom kunna minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset när det är högt.

Relaterat: DN, DN, Bluffmakarna som lurade världen