På DN Debatt oroar sig idag en docent och en filosofie doktor i nationalekonomi över att konkurrensen mellan fejkade aktörer på en fejkad marknad inte fungerar.
Energy is at the core of economic, social and environmental development. Moving towards a low carbon economy in a context in which we see a major demand shift towards Africa, Asia, Latin America and the Middle East and, in which 1.6 billion people strive for access to modern energy will require strong and effective policies to be in place.
Climate change and energy security are global challenges and therefore have no economically efficient solutions within national boundaries. This underlines the role of trade and makes the rules that govern it an essential building block of the global public good. Nationalistic solutions that lose sight of the global picture and the need for a coordinated and collaborative approach delay the necessary international policy convergence. The resulting high investment framework uncertainty makes infrastructure investments unnecessarily risky and we all will pay the risk premium as part of higher energy prices and further delay in climate change mitigation.
The right incentive framework is the key to the delivery of the investments required to guarantee security of supply and mitigate climate change.
Failing the implementation of true costs will deliver and lock us in with an inadequate infrastructure.
Such framework needs to provide
transparency and certainty to allow for the adequate investments to take place without further delay;
a predictable carbon price to steer the most effective technology choice, keeping in mind the specific needs of low-income citizens;
a market based international coordination mechanism to enable investments where they have the highest impact;
the enabling of technology innovation and technology transfer by complementary policies and incentives, taking into account the equity issues among countries.
An unprecedented level of collaboration involving public and private sector will be necessary in the design and implementation of such policies. WEC's World Energy and Climate Policy Assessment promotes the coordination and monitoring of effective policies to ensure energy security and mitigate climate change.
Energy trade is critical to global economic development and international energy security. The WEC Trade and Investment Rules for Energy study warns that GHG reduction should be addressed through means other than the use of trade restrictions.
Debatten fortsätter om klimathotet är en bluff eller inte. Big deal?! Faktum är att det skulle vara allvarligare om klimathotet inte var en bluff, eftersom de planerade åtgärderna ska rädda allt annat än klimatet.
Kommissionens ordförande José Manuel Barroso föreställer sig ett Europa som bygger på ett samhälle som inte stänger ute, en ekonomi som är "grön" och konkurrenskraftig samt på bättre utbildade medborgare. För att få in många synpunkter på vilka mål EU borde sätta upp med 2020 som horisont, lanserar Kommissionen nu ett brett samråd. Den ekonomiska krisen har förändrat villkoren och många jobb som försvann kommer inte att återuppstå. Europa behöver investera i nya näringar och utbilda människor för att möta de nya utmaningarna. Hur kan vi samtidigt skydda de människor som drabbas av krisens verkningar?
Vi ser redan att efterfrågan på resurser som energi och vatten ökar, samtidigt som vi måste sänka utsläppen av koldioxid som så ofta skapas just av vår energianvändning. Hur sparar vi energi, utvecklar smarta energinät och en modern, fungerande transportstruktur i Europa? Vi behöver innovationer och kompetens, mer forskning och bättre utbildad arbetskraft. Hur höjer vi vår kompetens?
Frågorna är bland annat tänkta att besvaras genom att EU sätter upp konkreta mål för den närmaste tioårsperioden. Kommissionen föreslår att EU:s toppmöte slår fast de övergripande målen och att varje medlemsland utarbetar en nationell femårsplan, där målen läggs i enlighet med varje lands förutsättningar. Kommissionen kan sedan följa framstegen och rapportera till EU:s vårtoppmöte som traditionellt hålls mellan EU:s stats- och regeringschefer i mars varje år.
The Australian government has made a last-ditch effort to win over opposition parliamentarians to its proposed carbon emissions trading laws after agreeing to at least double compensation to the coal and electricity generation sectors.
Turerna kring Vattenfall börjar bli alltmer bisarra. I synnerhet då el egentligen är en kollektiv vara som handlas mellan all produktion och konsumtion som samtidigt kopplas till nätet.
Det finns ingen anledning att mäta effekt när på en marknad där konsumenterna idag ska handla energi och effekt är gratis. Detta vet naturligtvis professorn i nationalekonomi Carl B Hamilton och hans syfte med att föreslå en "avreglering av elmätarmarknaden" för att förbättra en redan felaktigt avreglerad elmarknad är endast att skapa ytterligare förvirring.
Folkpartiet ger inte unga något. Partiet väljer frågor som tilltalar äldre. Det behövs en förändring. Erik Ullenhag menar att det är svårt att definiera vilka frågor som attraherar vissa väljargrupper. Men han konstaterar i samma andetag att unga är något mer intresserade av framtidsfrågor.
– Klimatfrågan är en sådan. De senaste åren har vi börjat lyfta den frågan med en kombination av förnyelsebar energi och ny kärnkraft. Där tror jag att vi kan nå ut rejält bland unga, säger han.
Det sk. "Rådet" och Europaparlamentet har idag kommit överens om ett energieffektiviseringspaket. Samtidigt har Elmarknadsinspektionen startat en kampanj för "Elpriskollen". Spara 6000 kronor per år genom att sänka ditt elpris.
Det sk. Stockholminitiativet upprörs av att klimatet används som ett argument för att öka energiproduktionen och förelår istället att vi ska öka energiproduktionen.
"Huvuduppdraget blir att återupprätta förtroendet för Vattenfall" och ”svenska folket ska kunna vara stolt över företaget” är några påståenden som yttrades i samband med att Öystein Löseth presenterades som ny vd för Vattenfall. Något som faktiskt borde vara rätt svårt i och med att Vattenfall egentligen inte finns.
Att Lars G får gå just är naturligtvis ingen tillfällighet. Det passar bra att skapa lite dimridåer inför klimatmötet i Köpenhamn som ska rädda västvärldens konkurrensförmåga och välstånd med planhushållning. Att Vattenfall skulle haft för avsikt att sälja nätet är bara löjligt. I den nya planekonomin blir nätet fullkomligt centralt för att balansera ett alltmer komplext och ineffektivt energisystem. Att politikerna inte skulle varit med på Vattenfalls expansion är också en anka. Den ingår som en naturlig del av den dyra utbyggnad av produktionskapacitet som samtliga politiska partier bejakar. Det gäller att fördela kostnaderna på EU:s 500 miljoner invånare snarare än på Sveriges 9 miljoner.
Plötsligt sägs Vattenfall vilja sälja sitt nät för att investera pengarna i kärnkraft. Vilket skämt. Det är precis samma typ av anka som problemen med kärnkraften, som Vattenfall gärna sprider när man vill fylla media med annat än det som verkligen borde belysas. Som t.ex klimatbluffen.
Ett annat syfte är att skapa ett intryck av motsatsförhållande mellan bolag och politiker trots att de tillsammans har för avsikt att skörta upp den breda allmänheten.
Vid toppmötet mellan EU och Indien stod klimatet högst upp på agendan. Bland annat presenterades två lån från Europeiska investeringsbanken, EIB. Det ena lånet på 150 miljoner euro gäller stöd till olika projekt som kan mildra effekterna av klimatförändringarna. Det andra lånet, på 100 miljoner euro, gäller en delfinansiering av en ny bilfabrik i delstaten Maharashtra. Bilfabriken kommer att producera tre mindre bilmodeller speciellt anpassade för den indiska marknaden.
Tisdagen den 3 november deltar statsminister Fredrik Reinfeldt som EU-ordförande i toppmötet mellan EU och USA:s president Barack Obama i Washington. Mötet kommer att fokusera på klimatfrågan, den globala ekonomiska och finansiella krisen samt på aktuella utrikespolitiska frågor, främst Afghanistan och Iran. Men redan idag bjuds Reinfeldt in i Ovala rummet för ett som det heter bilateralt möte, skilt från tisdagens möte mellan EU och USA. Mötet ska pågå i 30 minuter, längre än normalt enligt bedömare.
“Without a global level playing field, Europe should continue to give free allowances to trade- and carbon-intensive industry sectors under the EU emissions trading scheme.”
- "Jag vill gratulera president Obama till Nobels fredspris. Hans genuina engagemang och mandat för att USA ska bli en trovärdig spelare i den internationella politiken är viktigt i en orolig värld. Jag hoppas att fredspriset kan tjäna som en uppmuntran för att de höga ambitionerna ska bli verklighet. Ännu återstår en del, inte minst när det gäller klimatfrågan".
På DN:s ledarsida frågar sig idag Peter Wolodarski varför Globaliseringsrådets slutrapport inte remissas.
- "Beslutet, eller snarare frånvaron av beslut, rimmar illa med finansminister Anders Borgs uttalade ambition att basera sin politik på gedigna studier. Dessutom är det en ren för olämpning mot alla de forskare, företagschefer och fackföreningsledare som lagt ned betydande engagemang på utredningen".
Svaret är förstås att Globaliseringsrådets arbete bara bestod av floskler, och floskler sopar man helst under mattan.
När konsumenterna jagar ett eget lägsta pris går den sammanlagda förbrukningen och priset på marknaden upp. Och bluffen kan pågå så länge som konsumenterna kan inbillas att de är vinnare på karusellen.
"The world’s biggest energy user intends to argue fuel subsidies distort oil and product markets and artificially raise fuel demand, leading to higher greenhouse gas emissions, said the source, who asked not to be named".
Ett säkert tecken på att så kallade vetenskapsakademier och ingenjörsförbund spelar falskt i energi- och klimatfrågan är att de självklara enkla lösningarna lyser med sin frånvaro. Fungerande prisbildning på el, primärenergi och CO2. Nej, istället påstår exempelvis ett antal ingenjörsförbund nu att det är helt nödvändigt att politikerna sätter upp konkreta mål. Som i Sovjet alltså. "Mål är den grundläggande drivkraften för alla förändringar". Ha, ha, ha, så patetiskt!!
Sen är ju också frågan hur den nuvarande planekonomiska marknadsfejken ska överleva en framtida brist på energi. Inte lika roligt.
Niklas Ekdal varnar för logiskt tänkande: "Vad blir kvar av människan om vi börjar tänka fullkomligt logiskt? Detta framstår som upplysningens knepigaste stötesten, eftersom svaret förmodligen är: en freak, ett monster.