Spelar biroll?

Priserna på olja och mat skjuter i höjden men skyll inte på riksbankschefen Stefan Ingves om vi åter hamnar i en period av högre inflation skriver Peter Wolodarski på DN:s ledarsida. Sverige spelar en statistroll och har ingen skuld i prisökningen. Verkligen?

Vi har vant oss vid att vårt ständigt stigande behov av energi alltid kunnat mötas av ökad produktion. När produktionskapaciteten nu av olika anledningar börjar tryta använder vi klimatet som argument för att ytterligare öka produktionen trots att det knappast löser energiproblemet och definitivt inte klimatproblemet. Spelar biroll?

Relaterat: Svenska statister, Självuppfyllande profetia.

Ojsan, vilka krafttag

Det är inte speciellt lyckat att handla kollektiva nyttigheter i konkurrens mellan individuella aktörer. På konsumentsidan skapar konkurrensen skenande efterfrågan och på producentsidan ett minskat utbud. Nu vill politikerna i EU-parlamentets utskott för industri och energi öka låtsaskonkurrensen på elmarknaden genom att kräva åtskillnad mellan produktion och nät i alla EU-länder. Det kan möjligen leda till att problemen blir ännu värre än dom redan är. Inte bara Gunnar Hökmark utan förmodligen även de stora kraftbolagen (som nu kan fortsätta bygga luftslott) ser beslutet som en stor framgång.

Relaterat: EU-parlamentet vill bryta elmonopol, Bakslag i EU för energijättar och exempelvis "En summering - ur ett elperspektiv eller Självuppfyllande profetia.

Greenwashing

När Pontus Schultz, chefredaktör för tidningen Veckans Affärer varnar för greenwashing, länk.

Taffliga försök

Handeln med el skiljer sig inte från handeln på torget skriver idag Helena Olssén, regionchef Svensk Energi och Tom Istgren, vd för Östkraft i en debattartikel i Corren. Är inte det lite grann som att blanda ihop äpplen och päron? På elmarknaden säljer producenterna momentan kapacitet medan konsumenterna idag köper "energi" i långa avtal. För konsumenterna är det egalt om de förbrukar 100 kW under 1 timme eller 1 kW under 100 timmar. Kapacitet är gratis i konsumentledet vilket leder till stigande efterfrågan men minskande utbud, trots skenande priser. Och när efterfrågan på kapacitet slår i taket kraschar marknaden. På torget skapar priset balans mellan utbud och efterfrågan medan elmarknaden bara är skrutt.

Inte vad det ser ut att vara

Själva poängen med utsläppsrätterna är att vissa ska betala medan andra ska slippa. Då kan man påstå att man försöker att rädda klimatet när handeln i själva verket har helt andra syften.

Relaterat: Kan jag köpa utsläppsrätter? och exempelvis Effektiv klimathantering?

Tokerier i tidningen Ny Teknik

På en marknad där en kollektiv nyttighet handlas "mellan enskilda producenter och konsumenter" är det bara konsumenterna som vill investera i mer elproduktion. För att slippa vara med på marknaden.

Relaterat: Bli din egen elproducent - Ny utreding vill göra det lagligt, Hallå där Johan - Det där är olagligt! och Apropå Humor

Vem kan man lita på?

Tidningen Ny Teknik berättar å ena sidan att europeiska utsläpp av växthusgaser fortsätter att minska enligt preliminära siffror för 2006 som publicerades på måndagen av EU:s miljöbyrå. Å andra sidan berätter en minst lika seriös tidning, New York Times, att länder inom EU planerar att starta 50 nya kolkraftverk inom den närmaste 5-årsperioden. Förmodligen finansierade med vinster från utläppshandeln.

Ny Teknik: EU-länderna är klimatduktiga
New York Times: Europe Turns Back to Coal, Raising Climate Fears

Apropå humor

Tidningen ETC – "tidningen för undersökande journalistik, djuplodande intervjuer och lumpna påhopp" har nu också börjat sälja el under konceptet ETC el och Egen el. Halleluja!

Se föregående poster: Humor och Varför inte skippa elbolagen? och denna artikel i Ny Teknik. En månad senare får idén ytterligare publicitet i Aftonbladet, se här.

Humor

Peter Wolodarski på DN:s ledarredaktion varnar idag för propaganda.

"DE FLESTA journalister har ambitionen att spegla verkligheten så korrekt som möjligt. Men när det gäller bostadsmarknadens framtid tycks kraven på saklighet och opartiskhet vara upplösta."

Hur står det till på energi- och klimatfronten?

Varför inte skippa elbolagen?

DN rapporterar idag om att elbolagens marginaler ökat kraftigt men också om en uppstickare som försöker "pressa priserna" och utmana de stora jättarna.

Varför inte skippa elbolagen helt och hållet istället?

El handlas ju genom att koppla utrustning till elnätet och den sammanlagda förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen i nätet. Det skulle inte bara vara enklare. Konsumenterna skulle dessutom kunna minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset när det är högt.

Relaterat: DN, DN, Bluffmakarna som lurade världen

Man tar sig för pannan

Fjärrvärmemarknaden lider i likhet med andra ledningsbundna marknader av en aktörsmetafor. Den som inledningsvis bygger ledningarna bygger också en panna och kan därmed uppträda som enskild leverantör av värme i ledningarna. Men ledningsnätet är egentligen en marknad där det sammanlagda uttaget ska täckas av en lika stor samtidig inmatning. Handeln sker egentligen i en kollektiv transaktion. Alla som köper köper av alla som säljer och någon handel mellan enskilda aktörer kan egentligen inte förekomma. Problemet är att vi utgår ifrån ett specialfall där det bara finns en producerande part och där denne enda part naturligtvis vill styra över marknadens regelverk. Om fjärrvärmenäten är många gaddar parterna ihop sig i en branschorganisation vars enda egentliga uppgift är att vidmakthålla aktörsmetaforen och hindra en rationell reglering av marknaden. Ju geggigare desto bättre.

På DN Debatt vänder sig idag före detta miljöminister och nuvarande vd för Svensk Fjärrvärme Lena Sommestad till Maud Olofsson med ett förslag på en prisregleringsnämnd för att "stärka kundens ställning" på fjärrvärmemarknaden. Frågan har utretts och diskuterats sedan 1996 och hanteras nu av statssekreterare Ola Alterå på regeringskansliet, före detta vd för Svensk Fjärrvärme.

Läs mer, exempelvis och Rädda klimatet - bränn ved? och Bluffmakarna som lurade världen.

Strutsreflexioner

Ju allvarligare problemet med växthusgaserna verkar, desto större tilltro till vetenskapens möjligheter att lösa det, skriver Niklas Ekdal på DN:s ledarsida. 68 procent av svenskarna tror att forskningen inom tio år kan bromsa klimatförändringarna. För tre år sedan var siffran 39 procent. Nio av tio tror att forskarna kommer att ge oss effektivare energikällor. Sju av tio tror att de kommer att bidra till ekonomisk tillväxt. En strategisk uppgift för regeringen borde därför vara att möta de högt ställda folkliga förväntningarna och öka resurserna till forskningen. Vilket ansvar politikerna bör ta för att lösa klimatfrågan framgår inte av statistiken.

Enligt en ny undersökning från Naturvårdsverket ökar samtidigt svenskarnas tro på att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Åtta av tio som tror detta, 81 procent och det är en tydlig ökning från förra året då andelen var 73 procent. Frågan är om politikerna alls behöver ta något ansvar?

Även elbranschen kan tänka sig att hjälpa medbogarna och avlasta politikerna. Snacka om Stockholmssyndrom. Tidningen ERA rapporterar att nio av tio är beredda att byta till en elleverantör som medverkar till att minska klimatkoldioxidutsläppen. Lika många uppger att de får en negativ uppfattning om elleverantörer som inte vidtar konkreta åtgärder mot klimatförändringarna. Som grädde på moset kan ERA också berätta att "allt fler elkunder gillar sitt elhandelsföretag", enligt en undersökning som Synovate gjort på uppdrag av branschorganisationen Svensk Energi.

Lite mer sympati kan man ha för Marie Söderqvist på Expressen som menar att det är dags att kyla ner debatten. Hon hänvisar till Björn Lomborg som har en enkel tes. Om det finns ett miljöproblem så ska det hanteras rationellt. Precis! Sen går meningarna isär när det gäller vad som är rationellt. Stiger vattnet kan man ju flytta på sig, tycker Lomborg. Mer rationellt vore att få vattnet att inte stiga. Och för den uppgiften måste politikerna ta ett annat ansvar än idag.

Läs mer, exempelvis Det finns en enkel lösning

Konsumentupplysning?

Artiklar om elmarknaden gör det sällan lättare för konsumenterna att förstå hur den fungerar. Här är ett exempel, som jag tyckte att det fanns anledning att kommentera (se kommentarerna under artikeln).

Sen verkar det som att hela energisverige kastar sig över kommentarfunktionen till artiklarna för att lägga ytterligare dimridåer.

Uppdatering: Den nitiske läsaren kan nu konstatera att samtliga kommetarer (mina såväl som alla andras) raderats från den länkade artikeln.

Konsumentupplysning, som sagt. Och här förekommer inte ens diskussion och ifrågasättanden.

Lite att göra?

SvD och DN rapporterar att polisen idag genomförde en husrannsakan på TV4:s redaktion i Stockholm. Syftet var att få tag i kontokortslipen efter TV4-reportern Anders Pihlblad och dåvarande statssekreteraren Ulrica Schenströms krogmöte. Beslutet är ett led i den utredning som överåklagare Christer van der Kwast leder kring reportern Anders Pihlblad och dåvarande statssekreteraren Ulrica Schenströms uppmärksammade krogbesök.

Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen, Sverige - ett av världens minst korrumperade länder? eller Det är synd om Moderaterna

FARS

Tidningen ERA meddelar idag att Vattenfalls hållbarhetsredovisning har tilldelats pris som Sveriges bästa hållbarhetsredovisning 2006 av FARS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare.

Kvalietsanalys?

Di.se berättar idag att det tyska konkurrensverket (Bundeskartellamt) anklagar de fyra stora elföretagen Vattenfall, EON, RWE och Enbw för att ha träffats och kommit överrens om elpriserna i landet och på de olika marknader där bolagen är aktiva.

"Särskilt illa ska bevisen mot eljätten EON vara. Bolaget anklagas för att ha försökt manipulera elpriserna kraftigt genom att köpa och sälja stora mängder el vid olika tillfällen."

Man undrar stillsamt hur det går till att köpa och sälja stora mängder el vid olika tillfällen när el inte kan lagras. Och hur kan E.ON köpa el när dom inte kan koppla förbrukning till elnätet?

Läs mer exempelvis: Vattenfall finns inte eller varför inte Konkurrensverkets uppdrag: att lura EU:s 500 miljoner invånare.

Luftslott, till vilket pris?

Kommentar till artikel på e24.se om att Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson tror det kan bli nödvändigt för staten att sälja delar av sitt innehav i bolaget:

El handlas genom att koppla utrustning till elnätet. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. Fysisk el kan alltså inte handlas mellan enskilda aktörer. Vattenfall är ett luftslott på en marknad som inte fungerar när den är konstruerad som idag.

Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell

Bo Ekman-paradoxen

Ett debattkrig har tydligen blossat upp på SvD Brännpunkt mellan å ena sidan Bo Ekman, som arrangerar Vattenfallsponsrade väckelsemöten för att rädda klimatet och representanter för elbranschens intresseorganisation Power Circle som också vill rädda klimatet. Se Lösningen är extremt enkel och Elbluffen växer.

Idag replikerar Bo Ekman med en riktig självmotsägelse: "Utan realism och insikt hos ansvariga intresseorganisationer finns verkliga skäl för pessimism".

Problemet är att intresseorganisationer bara tar ansvar för sina egna intressen.

Läs mer, exempelvis Den obekväma sanningen.

Oj, så PK...

SvD och DN skriver att tidningen Fokus har rankat Sveriges 100 mäktigaste personer efter kriterierna mediegenomslag, personens formella position och hans eller hennes informella makt i form av nätverk och anseende. Listan är mycket märklig. Vattenfalls vd Lars G Josefsson hamnar på 59:e plats trots att det är efter hans pipa som alla dansar. Bolagets styrelseordförande Dag Klackenberg finns inte ens med på listan och det gör inte heller en annan person med verkligt inflytande, LRF:s förbundsordförande Lars-Göran Pettersson.

Sverige, ett av världens minst korrumperade länder?

Finska lönematchen: Fortum-Nokia, 5-1

Fortum har Finlands klart bäst betalda direktörer och kniper fem av sex platser i lönetoppen för 2006. Endast Nokias före detta vd, Jorma Ollila kan mäta sig med eldirektörerna. Fortum-chefen Mikael Lilius tjänade över 100 miljoner kronor förra året, fyra gånger så mycket som Sveriges bäst betalda börsdirektör. Det rapporterar idag e24 och Hufvudstadsbladet.

Läs mer: Bluffmakarna som lurade världen