Man tar sig för pannan

Fjärrvärmemarknaden lider i likhet med andra ledningsbundna marknader av en aktörsmetafor. Den som inledningsvis bygger ledningarna bygger också en panna och kan därmed uppträda som enskild leverantör av värme i ledningarna. Men ledningsnätet är egentligen en marknad där det sammanlagda uttaget ska täckas av en lika stor samtidig inmatning. Handeln sker egentligen i en kollektiv transaktion. Alla som köper köper av alla som säljer och någon handel mellan enskilda aktörer kan egentligen inte förekomma. Problemet är att vi utgår ifrån ett specialfall där det bara finns en producerande part och där denne enda part naturligtvis vill styra över marknadens regelverk. Om fjärrvärmenäten är många gaddar parterna ihop sig i en branschorganisation vars enda egentliga uppgift är att vidmakthålla aktörsmetaforen och hindra en rationell reglering av marknaden. Ju geggigare desto bättre.

På DN Debatt vänder sig idag före detta miljöminister och nuvarande vd för Svensk Fjärrvärme Lena Sommestad till Maud Olofsson med ett förslag på en prisregleringsnämnd för att "stärka kundens ställning" på fjärrvärmemarknaden. Frågan har utretts och diskuterats sedan 1996 och hanteras nu av statssekreterare Ola Alterå på regeringskansliet, före detta vd för Svensk Fjärrvärme.

Läs mer, exempelvis och Rädda klimatet - bränn ved? och Bluffmakarna som lurade världen.

Strutsreflexioner

Ju allvarligare problemet med växthusgaserna verkar, desto större tilltro till vetenskapens möjligheter att lösa det, skriver Niklas Ekdal på DN:s ledarsida. 68 procent av svenskarna tror att forskningen inom tio år kan bromsa klimatförändringarna. För tre år sedan var siffran 39 procent. Nio av tio tror att forskarna kommer att ge oss effektivare energikällor. Sju av tio tror att de kommer att bidra till ekonomisk tillväxt. En strategisk uppgift för regeringen borde därför vara att möta de högt ställda folkliga förväntningarna och öka resurserna till forskningen. Vilket ansvar politikerna bör ta för att lösa klimatfrågan framgår inte av statistiken.

Enligt en ny undersökning från Naturvårdsverket ökar samtidigt svenskarnas tro på att de själva kan göra något för att bromsa klimatförändringen. Åtta av tio som tror detta, 81 procent och det är en tydlig ökning från förra året då andelen var 73 procent. Frågan är om politikerna alls behöver ta något ansvar?

Även elbranschen kan tänka sig att hjälpa medbogarna och avlasta politikerna. Snacka om Stockholmssyndrom. Tidningen ERA rapporterar att nio av tio är beredda att byta till en elleverantör som medverkar till att minska klimatkoldioxidutsläppen. Lika många uppger att de får en negativ uppfattning om elleverantörer som inte vidtar konkreta åtgärder mot klimatförändringarna. Som grädde på moset kan ERA också berätta att "allt fler elkunder gillar sitt elhandelsföretag", enligt en undersökning som Synovate gjort på uppdrag av branschorganisationen Svensk Energi.

Lite mer sympati kan man ha för Marie Söderqvist på Expressen som menar att det är dags att kyla ner debatten. Hon hänvisar till Björn Lomborg som har en enkel tes. Om det finns ett miljöproblem så ska det hanteras rationellt. Precis! Sen går meningarna isär när det gäller vad som är rationellt. Stiger vattnet kan man ju flytta på sig, tycker Lomborg. Mer rationellt vore att få vattnet att inte stiga. Och för den uppgiften måste politikerna ta ett annat ansvar än idag.

Läs mer, exempelvis Det finns en enkel lösning

Konsumentupplysning?

Artiklar om elmarknaden gör det sällan lättare för konsumenterna att förstå hur den fungerar. Här är ett exempel, som jag tyckte att det fanns anledning att kommentera (se kommentarerna under artikeln).

Sen verkar det som att hela energisverige kastar sig över kommentarfunktionen till artiklarna för att lägga ytterligare dimridåer.

Uppdatering: Den nitiske läsaren kan nu konstatera att samtliga kommetarer (mina såväl som alla andras) raderats från den länkade artikeln.

Konsumentupplysning, som sagt. Och här förekommer inte ens diskussion och ifrågasättanden.

Lite att göra?

SvD och DN rapporterar att polisen idag genomförde en husrannsakan på TV4:s redaktion i Stockholm. Syftet var att få tag i kontokortslipen efter TV4-reportern Anders Pihlblad och dåvarande statssekreteraren Ulrica Schenströms krogmöte. Beslutet är ett led i den utredning som överåklagare Christer van der Kwast leder kring reportern Anders Pihlblad och dåvarande statssekreteraren Ulrica Schenströms uppmärksammade krogbesök.

Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen, Sverige - ett av världens minst korrumperade länder? eller Det är synd om Moderaterna

FARS

Tidningen ERA meddelar idag att Vattenfalls hållbarhetsredovisning har tilldelats pris som Sveriges bästa hållbarhetsredovisning 2006 av FARS, branschorganisationen för revisorer och rådgivare.

Kvalietsanalys?

Di.se berättar idag att det tyska konkurrensverket (Bundeskartellamt) anklagar de fyra stora elföretagen Vattenfall, EON, RWE och Enbw för att ha träffats och kommit överrens om elpriserna i landet och på de olika marknader där bolagen är aktiva.

"Särskilt illa ska bevisen mot eljätten EON vara. Bolaget anklagas för att ha försökt manipulera elpriserna kraftigt genom att köpa och sälja stora mängder el vid olika tillfällen."

Man undrar stillsamt hur det går till att köpa och sälja stora mängder el vid olika tillfällen när el inte kan lagras. Och hur kan E.ON köpa el när dom inte kan koppla förbrukning till elnätet?

Läs mer exempelvis: Vattenfall finns inte eller varför inte Konkurrensverkets uppdrag: att lura EU:s 500 miljoner invånare.

Luftslott, till vilket pris?

Kommentar till artikel på e24.se om att Vattenfalls koncernchef Lars G Josefsson tror det kan bli nödvändigt för staten att sälja delar av sitt innehav i bolaget:

El handlas genom att koppla utrustning till elnätet. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden. Fysisk el kan alltså inte handlas mellan enskilda aktörer. Vattenfall är ett luftslott på en marknad som inte fungerar när den är konstruerad som idag.

Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell

Bo Ekman-paradoxen

Ett debattkrig har tydligen blossat upp på SvD Brännpunkt mellan å ena sidan Bo Ekman, som arrangerar Vattenfallsponsrade väckelsemöten för att rädda klimatet och representanter för elbranschens intresseorganisation Power Circle som också vill rädda klimatet. Se Lösningen är extremt enkel och Elbluffen växer.

Idag replikerar Bo Ekman med en riktig självmotsägelse: "Utan realism och insikt hos ansvariga intresseorganisationer finns verkliga skäl för pessimism".

Problemet är att intresseorganisationer bara tar ansvar för sina egna intressen.

Läs mer, exempelvis Den obekväma sanningen.

Oj, så PK...

SvD och DN skriver att tidningen Fokus har rankat Sveriges 100 mäktigaste personer efter kriterierna mediegenomslag, personens formella position och hans eller hennes informella makt i form av nätverk och anseende. Listan är mycket märklig. Vattenfalls vd Lars G Josefsson hamnar på 59:e plats trots att det är efter hans pipa som alla dansar. Bolagets styrelseordförande Dag Klackenberg finns inte ens med på listan och det gör inte heller en annan person med verkligt inflytande, LRF:s förbundsordförande Lars-Göran Pettersson.

Sverige, ett av världens minst korrumperade länder?

Finska lönematchen: Fortum-Nokia, 5-1

Fortum har Finlands klart bäst betalda direktörer och kniper fem av sex platser i lönetoppen för 2006. Endast Nokias före detta vd, Jorma Ollila kan mäta sig med eldirektörerna. Fortum-chefen Mikael Lilius tjänade över 100 miljoner kronor förra året, fyra gånger så mycket som Sveriges bäst betalda börsdirektör. Det rapporterar idag e24 och Hufvudstadsbladet.

Läs mer: Bluffmakarna som lurade världen

Elen gav oss andra tomtar och troll

Det elektriska ljuset har haft en kolossal betydelse för att tron på oknytt har minskat, enligt folklivsforskaren Ebbe Schön som intervjuas på SvD:s Idag-sida. Förvisso. Men med elen som sådan har vi fått andra väsen. Först under monopolregleringen. Kraftbolag och distributörer som kunde sälja el på egen hand. Vid avregleringen uppstod ännu mer besynnerliga väsen på elmarknaden. Fristående kraftproducenter och elsäljare som kunde handla el vid sidan av elnätet, genom att teckna elavtal och skicka räkningar. Det är sånt oknytt som folk tror på idag. Och värst av allt oknytt är alla tomtar till professorer som på akademiskt maner försöker inbilla oss vanliga människor att allt detta är på riktigt och fyller någon vettig funktion. Trots att elmarknaden bara består av ett fysiskt elnät till vilket man kopplar utrustning. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på nätet. Och om alla handlar elen till samma aktuella pris så kan konsumentsidan minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset när det är högt. Hade det inte varit för allt oknytt.

Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen eller När folkhemselen blev kriminell.

Om vindkraft

Vindkraften seglar i medvind, skriver DN. Visst, den är naturligtvis bra. Inga rörliga produktionskostnader. Men den borde leva på sina egna ekonomiska meriter. Nackdelen är att det ibland inte blåser. Vindkraften kan alltså knappast ersätta andra kraftverk, bara andra bränslen. Lönsamheten skulle förbättras om en global avgift på CO2 infördes. Samtidigt borde vindkraften också avgiftsbeläggas eftersom den belastar kringliggande områden med störande synintryck och buller. Någon lösning på klimatfrågan är vindkraften emellertid inte, lika lite som någon annan teknik.

Läs mer, exempelvis Teknikvalsen

Flipp för mig, flopp för DN

Politiska bloggar är en flopp säger DN. Flipp säger jag. Det skulle vara fullständigt omöjligt att publicera obekväma sanningar i de etablerade medierna.

Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen, När folkhemselen blev kriminell eller varför inte Den obekväma sanningen.

Klöversmedjan?

Svenska Dagbladets ledarblogg konstaterade i fredags att centerns nya oberoende (hm) tankesmedja ännu inte fått något namn och utlyser därför en namntävling för att hjälpa nye vd:n Martin Ådahl på traven. Ledarbloggens eget förslag är "Förnyelsebara klöver". Det får mig osökt att tänka på hur passande det är att centern valt just klöver som partiblomma. Vad sägs om Klöversmedjan?

Peanuts: Maffian i Italien

Den organiserade brottsligheten i Italien har en årlig omsättning på motsvarande 817 miljarder kronor, ungefär sju procent av landets bruttonationalprodukt skriver i dag Svenska Dagbladet i en artikel med rubriken "Maffians grepp om Italien hårdnar". Peanuts, i jämförelse med den svenska och europeiska kraftmaffians grepp om energi- och klimatpolitiken!

Elmarknaden består egentligen bara av ett nät till vilket man kopplar utrustning. Den sammanlagt inkopplade förbrukningen styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på elen. El kan alltså egentligen inte handlas mellan fristående fysiska aktörer och konsumentsidan kan bara minska den sammanlagda förbrukningen och sänka priset på marknaden om de handlar elen till det aktuella priset. Genom att helt enkelt koppla utrustning till elnätet. Resten är snömos.

Läs mer, exempelvis Bluffmakarna som lurade världen.

Elbluffen växer

Det finns ingen lösning på klimatfrågan skrev Bo Ekman i söndags på SvD Brännpunkt. Idag replikerar elmarknadens låtsasaktörer genom organisationen Power Circle att just Sverige har lösningen på problemet. Helt riktigt. Sverige måste visa vägen och avveckla elmarknadens låtsasaktörer!

Lösningen på klimatfrågan är som sagt mycket enkel. Kollektiva nyttigheter som koldioxid och elektricitet måste prissättas kollektivt. Om alla "handlar" koldioxiden till ett pris som styrs utifrån den aktuella ppm-halten i atmosfären finns det ett gemensamt incitament att minska de sammanlagda utsläppen. Om alla handlar elen till samma aktuella pris så har konsumentsidan ett gemensamt incitament att minska den sammanlagda förbrukningen, som styr behovet av kraftverk och priset på elmarknaden.

Lösningen är ett helt nytt synsätt på hur kollektiva nyttigheter ska handlas och prissättas. El handlas i själva verket genom att koppla utrustning till elnätet. Och kraftverken ska bara köras i kostnadsordning för att täcka den sammanlagda förbrukningen till ett aktuellt lägsta pris.

Problemet är att elsystemet började byggas av ensamma kraftverksägare i egna nät i slutet av 1800-talet. Monopolregleringen gjorde det möjligt att koppla ihop flera nät och samtidigt behålla en illusion av bilateral handel mellan aktörer. Vid avregleringen skapades sedan en extremt komplicerad men fullständigt kontraproduktiv låtsasmarknad med handel mellan låtsasaktörer. Det är dessa låtsasaktörer, med rötter i en illusion från 1800-talet, som nu säger sig ha lösningen på de globala energi- och klimatfrågorna.

Läs mer, exempelvis Ska vi behålla elmarknadens låtsasaktörer eller en beboelig planet?

Lösningen är extremt enkel

På Svd Brännpunkt den 21/10 gör domptören Bo Ekman, Tällberg Foundation sitt bästa för att problematisera klimatfrågan. Det finns inga lösningar på superkomplexa systemproblem skriver han.

Men lösningen är extremt enkel.

Det räcker med att skapa ett pris på CO2. Det borde styras av den aktuella ppm-halten i atmosfären. Då har alla inblandade skäl att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2.

Och ett pris på el i elnätet. Då har konsumenterna skäl minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden, sänka elpriset och även minska utsläppen av koldioxid från elproduktion.

Det gäller helt enkelt att prissätta kollektiva varor och nyttigheter på ett lite smartare sätt än idag.

Läs mer, exempelvis: Barrett och klimatfrågans lösning

Uppdatering; annan artikel på samma tema: Förlåt, men vad kostar det här?

Vattenfall värsta miljöboven?

På sätt och vis har Petter Larsson, kulturskribent på Göteborgsposten rätt i dagens krönika. Sveriges värsta klimatbov är inte biltrafiken eller uppvärmningen, inte de tunga transporterna, inte den energitörstiga industrin eller de lyxkonsumerande hushållen. Utan ett enskilt företag: Vattenfall. Samtidigt har han också fel. Det egentliga problemet är inte Vattenfalls tyska kolkraftverk som sådana. Problemet är att Vattenfall till stor del styrt avregleringen av elmarknaden och därigenom skaffat sig den låtsasroll som företaget idag har på den låtsasmarknad som elmarknaden idag utgör. Sen är det faktiskt låtsasmarknaden som är den största klimatboven.

Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell.

Det kommer att gå undan

Med obefintliga alternativt helt felaktiga prissättningsmodeller för kollektiva varor som koldioxid och el så kan vi räkna med att det kommer att gå åt pepparn fortare än kvickt. Precis som DN idag berättar om. Å andra sidan är det ju rätt enkelt att åtgärda problemet.

Både CO2 och el är kollektiva nyttigheter. Koldioxiden global och elen regional, avgränsad till ett begränsat fysiskt ledningsnät. Lösningen är ett pris på CO2:n globalt och ett pris på elen varje nät (typ hela Sverige eller Norden). Om priset på CO2 styrs av den aktuella ppm-halten i atmosfären har alla incitament att minska de sammanlagda utsläppen och sänka priset på CO2. Om alla handlar elen till samma aktuella pris (direkt på nätet) kan konsumenterna minska den sammanlagda förbrukningen, som styr det aktuella priset på elmarknaden. Ja, konsumenterna skulle tom kunna minska utsläppen av koldioxid från elproduktion och sänka det globala priset på CO2.

Läs mer, exempelvis Barrett och klimatfrågans lösning

En lurad befolkning

Elpriset stiger kraftigt, rapporterar DN i en artikel med rubriken "Rusch efter kol höjer elpriset". Priset på den nordiska elbörsen Nordpool låg den 22 september på 20,9 öre per kWh. Förra måndagen hade det stigit till 33,2 öre och i dag står det i 39,7 öre. Det är dygnspriser. Egentligen borde man rapportera timpriser. Och egentligen borde timpriserna avspegla de rörliga kostnaderna för de dyraste kraftverken som per timme måste köras för att täcka den sammanlagda förbrukningen i varje prisområde. Det gör de inte på den nuvarande marknaden. Priserna är manipulerade och det är ett av problemen.

Ett annat problem är att konsumenterna inte kan reagera på att priset stiger. För att kunna reagera och sänka ett stigande elpris borde konsumenterna naturligtvis handla elen till det aktuella priset direkt på elnätet. De skulle då ha ett gemensamt incitament av att minska den sammanlagda förbrukningen, som styr behovet av kraftverk och det aktuella priset på marknaden.

Så skippa de onödiga "elavtalen", de onödiga "elleverantörerna", de onödiga "leverantörsbytena" och de onödiga prisjämförelserna. Då kan konsumenterna sänka priset på elmarknaden. Då blir det inte lika enkelt för producenterna att manipulera spotpriset. Och då blir det enklare för konsumenterna. För att handla el räcker det med att koppla förbrukning till elnätet.

Läs mer, exempelvis När folkhemselen blev kriminell. Bluffmakarna som lurade världen. Konkurrensverkets uppdrag: att lura EU:s 500 miljoner invånare. Eller Svensk Energi desinformerar.

Mer realterat: DN, DN