Ett oskrivet kort

Ingen förstår hur det kunde hända men säkerligen finns det ett samband mellan FRA- och energifrågan. Något som det finns anledning att återkomma till.

Relaterat: DN, Den obekväma sanningen

Tällberg, seriously?

Klippt från Tällberg Forums hemsida: The Tällberg Forum and the activities of the Tällberg Foundation can only be realized through the generous support of many public and private institutions and companies.

Lead contributor: Vattenfall

DN, DN, Effektiv klimathantering?

Twinglar sig, i likhet med detta inlägg, inte in på DN.

Bekväm osanning

Anne Lindén på DN:s ledarredaktion tycker idag att det är spännande att regeringens nyinrättade klimatsamordnare, Naturvårdsverkets generaldirektör Lars-Erik Liljelund verkar kunna framföra obekväma sanningar. Han svarade i går på tre antingen-eller-påståenden i P1-morgon och i svaren "ryms den dimension som så ofta saknas när politiker talar om klimatet: nämligen det personliga ansvaret". Men att indivdualisera hanteringen av kollektiva nyttigheter löser inga problem. Vare sig när det gäller energin eller klimatet.

Läs mer, exempelvis: Den obekväma sanningen och Barrett och klimatfrågans lösning på Elbloggen.

DN i gasen

DN är verkligen i gasen när det gäller Vattenfall och Vattenfalls försök med CCS (Carbon Capture and Storage). De senaste artiklarna med rubriker som "Vattenfall räddar jorden med mer kol", "De måste snabba sig" och dagens huvudledare "Energi för framtiden" är bara några exempel på detta fenomen.

Det finns emellertid en hake. El är en kollektiv vara som handlas i ett nät. Elsystem byggs traditionellt upp under monopolreglering som driver upp förbrukningen, möjliggör investeringar men samtidigt även skapar aktörer. Problemet är att vi har avreglerat utan att tänka oss för och skapat en marknad med aktörer som konkurrerar om en kollektiv vara. På producentsidan leder konkurrensen till uteblivna investeringar och på konsumentsidan till skenande efterfrågan. Så det hjälper inte att en av aktörerna, Vattenfall, försöker rädda energiförsörjningen, klimatet eller möjligen framförallt sin egen nuvarade roll på elmarknaden med en aldrig så lovande (?) CCS-teknik. Marknaden är felkonstruerad.

Läs mer, exempelvis En summering - ur ett elperspektiv, Bluffmakarna som lurade världen, Effektiv klimathantering? eller Barrett och klimatfrågans lösning

De svåra och de enkla frågorna

Det finns stora och "svåra" frågor som exempelvis de som rör energin och klimatet. Här svarar europaparlamentarikern Anders Wijkman på de enkla frågorna:



Relaterat: SvD, SvD, Lösningen: extrem enkelhet

Slaskbloggen - featuring Louis Armstrong

Sunt om Nato

I en intervju med SvD tonar Folkpartiets partisekreterare Erik Ullenhag ner kravet på svenskt medlemsskap i Nato. Det verkar sunt. Varför gå med i en västlig försvarsallians när det är västländer med energibrist som utgör den största säkerhetsrisken?

Relaterat: Fp fryser krav på Natomedlemskap, ELBLOGGEN

Den fjärde krisen

DN:s ledarsida kriver idag om Alliansens tre kriser som skadar förtroendet för de borgerliga partierna och tar upp problem med försvarspolitiken, rättsväsendet och humanitära frågor. Till detta kan man lägga att Alliansen inte för en borgerlig politik. Åtminstone inte inom ett område som idag genomsyrar hela samhället, energi- och klimatpolitiken.

Relaterat: Alliansens tre kriser och exempelvis Det är synd om moderaterna

För känsligt för att twingla sig in på DN?

Sveriges styrkeområden?

Stärk svensk miljömarknad! Det kräver idag styrelseledamöterna i IVA-projektet "Miljöarbetets nya arena" på SVD Brännpunkt. Sverige har flera styrkeområden och bör därför särskilt satsa på bland annat energidistribution och hållbara infrastruktur- och systemlösningar. Förmodligen på grund av att författarna tycker att det är effektivt att dagens elhandel involverar 200 nätbolag, 100 elsäljare, några producenter och 5 miljoner enskilda konsumenter när elen egentligen handlas genom att bara koppla utrustning till ett sammanhängande elnät. Ett annat svenskt styrkeområde är energieffektivisering och det kan man ju förstå när det idag kostar lika mycket att koppla in 100 kW på elnätet under 1 timme som 1 kW under 100 timmar.

Relaterat: Stärk svensk miljömarknad, Lösningen är en ny typ av marknad, ELBLOGGEN

Lösningen är en ny typ av marknad

Ledningsbundna marknader har hittills konstruerats med utgångspunkt från att konsumenternas sammanlagda förbrukning alltid ska balanseras av tillräcklig produktionskapacitet. Vi har vant oss vid att handla varorna genom att teckna långa avtal och obehindrat plocka kapacitet ur ledningarna. Det fungerade bra när marknaderna var monopolreglerade och prodcenterna kunde ta betalt för marginalproduktion. På dagens avreglerade marknader är marginalproduktion olönsam medan konsumenterna handlar kapacitet gratis. Behovet ökar och utbudet minskar trots att marknaderna fortfarande står och faller med att det finns ett överskott av kapacitet. Lösningen är att även låta konsumenterna handla de ledningsbundna varorna till spotpris.

Relaterat: Litauen hoppas på el från Sverige, Stärk svensk miljömarknad, Självuppfyllande profetia, En summering - ur ett elperspektiv.

Godel

Att kalla något för "Godel" på en rutten elmarknad kan knappast vara någon välgörenhet.

Relaterat: Artikel på e24, ELBLOGGEN

Regndans för mer elproduktion

När el "handlas" i bilaterala kontrakt blir kapacitet gratis i konsumentledet och investeringar olönsamma i producentledet. Samtidigt som ett ständigt kapacitetöverskott är en förutsättning för att elmarknaden inte ska braka ihop. Det håller inte i längden och lösningen är att även konsumentsidan handlar elen till spotpris, direkt på nätet. Det löser inte bara problemet med marknadens funktion utan gör det också möjligt att hantera klimatfrågan och introducera ett pris på CO2 som dämpar efterfrågan på el.

Relaterat: Vattenfalls vd tar hjälp av "indiansk" filosofi, ELBLOGGEN

Pielbags vs. Google Translate

EU-kommissionär Andrejs Pielbags senaste blogginlägg "Are free energy markets more sustainable?" översatt till svenska med Google translate. Frågan är om det är Pielbags eller Google translate som svarar för dom största tokigheterna.

Är gratis energimarknaderna mer hållbart?
13 maj 2008

När en marknadsöppning sker, experter fokusera sin analys på dess makroekonomiska konsekvenser: ny ram, stordriftsfördelar, investeringsmöjligheter, you name it. Men liksom alla andra åtgärder i den europeiska energipolitiken, öppnande av marknaden bör också ge miljömässiga fördelar, skapa ett mer hållbart energisystem. Jag tror att detta är fallet och jag skulle vilja dela med dig hur, men också höra era kommentarer.

Den första fördelen medborgarna kommer att uppleva, eller redan har, i den nya öppna marknaden scenario är rotade i hjärtat av demokratin. Jag menar frihet. Väl fungerande marknader, där nya energiproducenter har möjlighet att erbjuda energitjänster till medborgarna, att innebära en verklig valfrihet för konsumenterna. Sedan den 1 juli 2007, alla medborgare har laglig rätt att kontraktet deras energitjänster till företaget av sitt val. Många europeiska konsumenter är redan åtnjuter dessa rättigheter och resultatet har varit, rättvisa priser, innovativa produkter och bättre service. Men i andra delar av Europa, när marknaden inte är helt öppen för konkurrens, och denna rättighet är fortfarande lagligt, men inte reell. Med nuvarande bestämmelser om åtskillnad, företag som kontrollerar energiproduktion och nät för överföring gör det svårt för nya aktörer att använda sina ledningar eller deras höga spänningar kablar för att få tillgång till marknader. Detta gör det mycket svårt särskilt för nya små förnybara energikällor företag att få tillgång till nätet på rättvisa villkor.

Kommissionen förväntar sig i framtiden, som ett av resultaten av den inre marknaden paketet att nya företag kommer att hitta sin plats på marknaden, och nya tjänster kommer att skapas för att uppfylla de förväntningar på en mer krävande form av konsumenten.

Actually, valfrihet kommer att dramatiskt förändra medborgarnas roll på energiområdet. De kommer att upphöra att vara passiv receptorer av en tjänst, att bli aktiva aktörer på marknaden. Konsumenterna kommer att kunna göra sin vilja beaktas helt enkelt genom att ändra sina energibolag. Medborgarna kommer att kunna ändra sin leverantör om de drabbas av en dålig kvalitet på de tjänster som, om det enligt investeringen blir offer för avbrott i leveranser eller om de priser som erbjuds av leverantör är oacceptabelt hög. Konsumentens valfrihet kommer också att göra dem aktiva aktörer i kampen mot klimatförändringarna, eftersom de kommer att kunna välja leverantörer som erbjuder låga koldioxidutsläpp och förnybara energikällor, om de så önskar.

Att ge möjlighet att byta leverantör är bara ett av de sätt på vilka det nya paketet för den inre marknaden för energi kommer att bidra avsevärt till att minska utsläppen av växthusgaser. Det finns ytterligare två. Först konkurrens ger energieffektivitet, särskilt för elproducenter som inte längre kommer att ha råd med stora förluster av energi i överförings-eller produktionsmetod. De kommer att försöka få så mycket el som de kan för varje ton kol eller kubikmeter gas. Ju mindre de konsumerar, desto mindre CO2 de kommer att släppa ut. Andra system för handel med utsläppsrätter behöver en väl fungerande marknad för att vara effektiv. I en nära marknaden med företagsinterna kunder, energiproducenter bara passera priset på kol de fortsätter att producera den el-räkningen av deras kunder som inte kan göra någonting annat än betala. I en öppen marknad CO2-priset är en stor sporre i riktning mot effektivitet, låga koldioxidutsläpp källor och Carbon Capture ett lagring (CCS) teknik. Självfallet är i en sådan ram, investera i ren energi forskning och utveckling kommer att bli betydligt mer attraktiv.

Det nya åtgärdspaketet kommer att gynna medborgarna valfrihet på en öppen marknad. Våra erfarenheter med andra öppna energimarknaden är bättre priser, innovativa produkter och service av hög kvalitet kommer att följa. Var finns denna motivering kommer från? Som nämns före, en öppen marknad kommer också att bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringar.

Och det är därför jag anser att liberaliseringen av marknaden är också bra för de befintliga energiföretag och för andra som kan komma i framtiden, särskilt inom området förnybar energi. Breaking nationella gränserna och skapa en inre marknad för energi med 480 miljoner människor kommer säkert att erbjuda energibolag nya affärsområden, stordriftsfördelar och nya investeringsmöjligheter. I själva verket är den naturliga scenariot för vårt klimat och förnybar paketet kan utvecklas framgångsrikt.

Läs mer: ELBLOGGEN, EUTube: Falskt om elmarknaden, Falskt om säker energi, Falskt om klimatet

Stöd mot bättre vetande

Eon satsar 100 miljoner kronor på energiutbildning och forskning på Chalmers. Typ sån där kunskap som att el kan handlas vid sidan av nätet och att elmarknaden fungerar bra när producenterna säljer till ett pris men konsumenterna köper till ett annat.

Fascinerande, med tanke på att producenterna egentligen borde vara intresserade av ett förändrat system.

Relaterat: Eon satsar 100 miljoner på Chalmers energiforskning, ELBLOGGEN.

Vårflod, bara i Norge?!

Spotpriset är just nu betydligt lägre i norskt prisområde än i svenskt och det vill medierna gärna hjälpa till att förklara för svennebanan. Huuur, kan det komma sig??? Jo, skälet är trasiga kablar i Oslofjorden och därmed begränsad överföringskapacitet mellan länderna. Okej, då är allting i sin ordning, eller? Eller har vi inte vårflod även i Sverige? Kan det vara rimligt att priset under vårflod vandrar från nånstans nedåt 5 öre/kWh på natten till uppåt 55 på dan?! Och varför krånglar kablarna alltid när priset i Norge är särdeles lågt?




Relaterat: Trasiga kraftkablar stoppar billig el, Svensk Energi desinformerar, ELBLOGGEN.

Märkligt

I ett av världens mest elintensiva länder kämpar konsumenterna för att rädda klimatet genom att installera ännu mer elproduktion.

Se Gör din egen el!, Apropå humor eller (lite allvarligare) En summering - ur ett elperspektiv.

Rea på sanningen

Återigen en artikel som sprider förvirring när det gäller elmarknadens funktion. En vårflod har gjort att spotpriset tillfälligtvis inte kan manipuleras fullt ut. Då är spekulationen i full gång. Vilka är vinnare och förlorare? Är det elkunder med fast eller rörligt pris och hur mycket tjänar man på den ena eller andra alternativet? Kontentan är att det är bra att göra "ett aktivt val" och att allt fler också "väljer". Vadå? Jo mellan låtsasaktörer på en låtsasmarknad som driver upp priset.

Läs mer, exempelvis: Världens enklaste marknad, När folkhemselen blev kriminell

Några andra artiklar som också sprider förvirring: Myt att misslyckad höjt priset till rekordnivå, Vattenfall vinner - du förlorar, Bundet elpris - en miss, Slut med elrea på natten, Så kan elen bli billigare

Trevligt, trevligt!

Stora teknikpriset har i år tilldelats en grupp (säkerligen duktiga) ingenjörer på ABB i Värsterås för ny HVDC-teknik som uppenbarligen skapar fantastiska nya möjligheter enligt tidningen Ny Teknik. Tänk ändå vad 300 kilovolt kan göra skillnad. Bara slänga ner en kabel i Medelhavet och sen är alla problem ur världen, med solkraft från Sahara. Kunde man inte dra en kabel efter ekvatorn också, för dygnet runt-försörjning av hela klotet med flytande solceller i oceanerna?

Relaterat: Vinnarna skissade på elrevolutionen, Att balansera utbud och efterfrågan

Klimathotet är användbart

Kan exempelvis användas för att försöka rädda en efterfrågedrivande elmarknad utan incitament till investeringar från kollaps. Utan att lyckas.

Relaterat: Var tredje bryr sig inte om klimathotet (DN, SvD), Vattenfall satsar på kolkraft trots miljökrav från staten, Strutsreflexioner, Självuppfyllande profetia, Tidningen ERA:"Klimatpolitiken ger jätteinvesteringar"

Att balansera utbud och efterfrågan

Mänskligheten står inför stora utmaningar men ingenjörerna kan rädda världen skriver tidningarna DN och Ny Teknik. Den amerikanska ingenjörsvetenskapsakademin har frågat experter från hela världen och presenterat en lista över de 14 viktigaste uppgifterna för världens ingenjörer. Toppar listan gör solceller och fusionskraft som skulle kunna tillfredsställa vårt ständigt stigande energibehov.

Fram till att dessa fantastiska innovationer fått genomslag kanske vi skulle fundera på hur elmarknaden ska klara av ett utbudsunderskott.

Relaterat: Exempelvis Självuppfyllande profetia och En summering - ur ett elprespektiv. För ett annat exempel på samma typ av artikel, se DN - Visst går världen att rädda